måndag 21 december 2009

Dagens skönare låtalternativ #41























söndag 20 december 2009

Dagens skönare låtalternativ #40






























söndag 25 oktober 2009

Fem rökare med... The Rolling Stones #3






















Urval nummer tre av The Glimmer Twins & Co är ett faktum. Länk till spellistan på Spotify hittar ni här.

Almost Hear Your Sigh (Steel Wheels, 1989)
Beast Of Burden (Some Girls, 1978)
Hide Your Love (Goats Head Soup, 1973)
Sway (Sticky Fingers, 1971)
Stray Cat Blues (Beggars Banquet, 1968)
The Boudoir Stomp (Jamming With Edward, 1972) 
Doo Doo Doo Doo (Heartbreaker) (Goats Head Soup, 1973)
Laugh, I Nearly Dead (A Bigger Bang, 2005)
(Album och årtal inom parentes)


Dagens skönare låtalternativ #12






























onsdag 21 oktober 2009

Fem rökare med... Bob Dylan













Länk till spellistan på kära Spotify finner ni här!

Union Sundown (Infields, 1983)
New Pony (Street Legal, 1978)
Leopard-Skin Pill-Box-Hat (Blonde On Blonde, 1966)
Ballad Of A Thin Man (Highway 61 Revisited, 1965)
Changing Of The Guards (Street Legal, 1978)
(Album och årtal inom parentes)


Dagens skönare låtalternativ #10

























tisdag 20 oktober 2009

Fem rökare med... The Rolling Stones #2















Ytterligare ett gäng låtar med The Stones! Länk till Spotify finns här.

Mercy Mercy (Out Of Our Heads, 1965)
Blinded By Rainbows (Voodoo Lounge, 1994)
Hand Of Fate (Black And Blue, 1976)
Shine A Light (Exile On Main St., 1972)
Rain Fall Down (A Bigger Bang, 2005)
Back Of My Hand (A Bigger Bang, 2005)
You Gotta Move (Sticky Fingers, 1971)
Ventilator Blues (Exile On Main St., 1972)
(Album och årtal inom parentes)


fredag 16 oktober 2009

Another saturday mornin' for Lenny, RIGHT?

I övrigt en jävligt skarp låt...



Fem rökare med... Paul McCartney



















Fem rökare med... blev till sex, med Paul McCartney. Länk till Spotify hittar ni här

Somedays (Flaming Pie, 1997)
Young Boy (Flaming Pie, 1997)
Heaven On A Sunday (Flaming Pie, 1997)
What's That You're Doing? (Tug Of War, 1982)
Wanderlust (Tug Of War, 1982)
On The Way (McCartney II, 1988)
(Album och årtal inom parentes)


torsdag 15 oktober 2009

Let Me... Advise #2

Andra kapitlet i artikelserien Let Me... Advise... Nu kör vi! Som sagt, konceptet handlar om mindre företeelser som, i musikväg, skänker vardagen det där lilla extra. Andre man till rakning; Donavon Frankenreiter och dennes självbetitlade album.

Donavon Frankenreiter
Donavon Frankenreiter
2004
Brushfire Records












Den som på ett eller annat sätt är helt saluförd vad gäller soft-rockaren Jack Johnson och hans musik bör någon gång hört talas om polaren tillika skivbolagskollegan Donavon Franreiter från skivbolaget Brushfire Records, vilket för övrigt Johnson själv driver. I alla fall, likheterna är slående lika och jag kunde till en början inte avgöra vad som skiljde deras alster åt. MEN! En skillnad har jag lyckats skönja och som växer fram allteftersom. Det är att Donavon känns mer laid-back än Jack som ibland kan dra ur sig viss politiska yada-yada om miljön och all världens föroeringar, lagom trist och inte min cup of tea

Med Donovan känns det bara som att han har greppat gitarren för att underhålla och skoja till det lite grann och enbart försökt kommunicera nu-suger-vi-ett-gäng-coronas-och-ser-till-att-bli-salong-på-studs... Vilket ju så klart uppskattas. 

Detta är ett album som man bara kan sätta på och luta sig tillbaka och njuta till en skönare sommardag. Låtarna som bringar det där lilla extra kan tänkas vara de funkiga It Don't Matter och Heading Home eller varför inte de något mer mogna spåren Make You MineOn My Mind och Call Me Papa.   

Mina egna favoriter då? Jo, en tidig favorit som växte fram hos mig var On My Mind, ett enklare musikstycke som Donavon säkert kan slänga ur sig i sömnen flera hundra gånger om. En annan favorit är duetten med Jack, Free (kan ni för övrigt avgöra vem av de två som sjunger vad?) som även den kanske är lite väl simpel, men det känns inte relevant i sammanhanget. Kan vissa (jag är noga med att inte kalla dess kräk människor) lyssna och skråla med i Boten Anna på dyngan kan jag nog relativt enkelt svälja dessa enklare gitarrdängor vid ett salongsberusat beteende!

Som sagt, plattan gör sig bäst när man är lite smått på kanelen en solig eftermiddag, eller kanske till bokläsningen i hängmattan. Hur som helst blir humöret till det bättre efter en genomlyssning. Kort sagt en härligt skön platta. En Kapten med cola på detta och en toppenstund säkerställs... Var så säkra!